SJV´s
Allmänna råd (L81)
Informationen är hämtad från Statens
jordbruksverk. Observera att bara informationen som rör reptiler
är medtagen.
Statens jordbruksverks författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991
SJV-S
ISSN 1102-0970
Statens jordbruksverks allmänna råd (1999:2) i anslutning
till djurskyddslagen (1988:534) och
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor
för hållande, uppfödning och försäljning
m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby; Saknr L 81.
beslutade den 20 oktober 1999
I djurskyddslagen (1988:534) och Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning
och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap
och hobby finns regler om bl.a. storleken på och utformningen
i övrigt av förvaringsutrymmen för hållande
av djur för
sällskap och hobby, om villkor för att hålla djur
i fångenskap, om krav på utbildning och kunskap hos
den som driver handel med sällskapsdjur samt om skyldighet
för den som säljer sällskapsdjur att lämna information
om djurens skötsel.
Jordbruksverket meddelar följande allmänna råd 1
för tillämpningen av denna lag och dessa föreskrifter.
ALLMÄNNA RÅD I ANSLUTNING TILL DJURSKYDDSLAGEN
Allmänna råd till 2, 3, 6 §§ djurskyddslagen
Bestämmelserna i 5 - 12 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning
och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap
och hobby gäller som allmänna råd vid sådan
djurhållning som avser ett eller ett fåtal djur då
varken avels verksamhet,
förmedling eller försäljning förekommer.
1 Anmälan till kommissionen har gjorts enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande
beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT
L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034).
ALLMÄNNA RÅD I ANSLUTNING TILL JORDBRUKSVERKETS
FÖRESKRIFTER
Inledning
Allmänna råd till 1 kap. 5 § Jordbruksverkets föreskrifter
Till djur som inte omfattas av 5 - 12 kap. Jordbruksverkets föreskrifter
räknas, i fråga om burfåglar och gnagare, sådana
arter som vanligtvis inte hålls för sällskap och
hobby i Sverige. Den som avser att skaffa ett djur, för vilket
särskilda instruktioner krävs, bör i god tid före
mottagandet av
djuret begära instruktioner från Statens jordbruksverk
så att djuret får och kan tas emot vid den beräknade
tidpunkten.
Allmänna råd till 1 kap. 5 § och 3 kap.
3 § Jordbruksverkets föreskrifter
Uppgifter om ett djurs aktivitetsmönster bör innehålla
information om huruvida djuret är dag-, natt-, skymnings- eller
gryningsaktivt och om aktiviteten varierar med årstiderna.
Uppgifterna om ett djurs sociala organisation bör innehålla
information om huruvida djuret lever solitärt eller i par,
familj eller grupp. Djur som lever ensamma utom under brunsten bör
bedömas som solitära. Djur som lever hela året i
par av hane och hona och vars ungar lämnar dem efter uppväxten
bör bedömas som parlevande. Djur som lever hela året
i par av hane och hona och under varierande tid
tillsammans med årets eller flera års avkommor bör
bedömas som familjelevande. Djur som lever i grupper av varierande
sammansättning, såsom i en grupp med ett handjur och
flera hondjur eller en flock med flera unghanar, bör bedömas
som grupplevande.
Bestämmelser om utbildning och kunskap för
den som driver handel med djur avsedda för sällskap och
hobby Allmänna råd till 2 kap. 4 och 5 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter Varje utbildningsavsnitt, grundutbildningen eller
en särskild djur-slagsinriktad utbildning, bör omfatta
minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade
utbildningen om tam-iller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar
Allmänna råd till 2 kap. 5 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Undervisningen i taxonomi bör bl.a. omfatta släktskapsrelationer
och kännetecken för utvalda familjer, släkten och
arter. Undervisningen i anatomi och fysiologi bör bl.a. omfatta
djurens normala livslängder och vuxenstorlekar. Undervisningen
i ekologi bör bl.a. omfatta var och hur djuren lever i naturen
samt deras behov av utrymme, inredning, klimat och ljus, i fångenskap.
Undervisningen i etologi bör bl.a. omfatta djurens sociala
organisation, aktivitetsmönster, födosöksbeteende
och för-dragsamhet eller ofördragsamhet med artfränder
och andra djur.
Under-visningen i näringslära bör bl.a. omfatta vilka
fodermedel djuret bör ges och i vilken tillgång. Undervisningen
om reproduktion bör bl.a. omfatta djurens ålder vid könsmognad,
eventuella könsskillnader, brunstcykel, parningsperiod, dräktighetstid,
kullstorlek och avvänjningsålder samt om reproduktion
i fångenskap är möjlig.
Undervisningen om sjukdomar bör bl.a. omfatta djurens vanligaste
hälsoproblem och de vanligaste tecknen på hälsostörningar.
Undervisningen om införselregler bör bl.a. omfatta i sammanhanget
aktuella bestämmelser i Konventionen om internationell handel
med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES)
som berör djuren.
Bestämmelser om skyldighet för den som
säljer sällskapsdjur att lämna information om djurets
skötsel
Allmänna råd till 3 kap. 3 § Jordbruksverkets föreskrifter
Se de allmänna råden till 1 kap. 5 § och 3 kap.
3 §.
Allmänna råd till 3 kap. 3 och 4 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter
Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå
av faktabladet.
Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig
refe-renslitteratur.
Gemensamma bestämmelser för hållande av olika
djurarter
Allmänt
Allmänna råd till 4 kap. 1 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller
grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte
deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs
genom kontakt med människor eller djuret är så onormalt
aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för
att
det skadar dem.
Allmänna råd till 4 kap. 2 § Jordbruksverkets föreskrifter
Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör
hållas ensamma. Djur som är starkt revirhävdande,
såsom ödlehanar, bör inte hållas tillsammans
om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt
antal revir. Köttätande djur och djur som är eller
skulle kunna utgöra deras bytesdjur bör hållas åtskilda
på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar
varandra.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Allmänna råd till 4 kap. 5 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på
marken, och som innehåller grävande djur, bör ha
ett nedgrävt nät under utrymmet eller på annat sätt
vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva
sig ut. Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar
bör vara försedda med
dörrsluss.
Klimat
Allmänna råd till 4 kap. 14 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt.
Ett djur bör inte flyttas mellan inomhushållning och
utomhushållning när det medför stora temperaturförändringar
för djuret.
Belysning
Allmänna råd till 4 kap. 19 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Albino djur som saknar ögonpigment bör ha möjlighet
att dra sig undan till skuggade platser och bör inte utsättas
för en kontinuerlig ljus-intensitet som överstiger 50
lux. Fåglar i stora besättningar bör ha ett svagt
ljus under natten så att nattpanik undviks.
Tillsyn och skötsel
Allmänna råd till 4 kap. 22 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras
och utgödslas minst en gång per vecka om inte systemet
för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner
som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör
renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas
vid behov.
Zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar
Allmänna råd till 4 kap. 31 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Inredningar och föremål bör inte flyttas mellan
burar, terrarier eller akvarier utan att vara rengjorda och desinficerade.
I anläggningar med flera akvarier bör en separat håv
användas för varje akvarium. Om hälsotillståndet
hos djur som skall införas i en anläggning är osäkert
bör de, innan de tas dit, hållas i karantän under
minst 2 veckor.
Allmänna råd till 4 kap. 36 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Taket och tre väggar i en bur med fåglar bör vara
skyddade från insyn. Fåglar och däggdjur bör
förvaras avskilda från kunderna och exponeras genom ett
fönster eller en glasad vägg. Endast personal och presumtiva
köpare bör ha tillträde till exponeringsplatsen.
Allmänna råd till 4 kap. 39 § Jordbruksverkets
föreskrifter
En fågelbur bör vara utformad så att det finns
möjlighet att skjuta in en skiva, framifrån eller från
sidan, som tillfälligt delar av buren så att infångandet
av en utvald fågel underlättas.
Allmänna råd till 4 kap. 40 § Jordbruksverkets
föreskrifter
I mindre avdelningar som är särskilt avsedda för
fågelhållning bör luften förnyas med en ventilationstakt
av 15 - 30 luftväxlingar per timme beroende på beläggningstätheten.
Ventilationen bör vara fläktstyrd för att kunna anpassas
till varierande beläggningstäthet.
Särskilda bestämmelser för hållande
av ormar och ödlor
Utrymmen
Allmänna råd till 8 kap. 5 § Jordbruksverkets föreskrifter
För bedömning av om olika ormarter är trädlevande
eller marklevande,
se bilaga 1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter
är trädlevande,
klipplevande eller marklevande, se bilaga 2, kolumn A.
Bottenmaterial
Allmänna råd till 8 kap. 6 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Marklevande orm- och ödlearter bör alltid ha tillgång
till torra ställen i bottenmaterialet.
För bedömning av om olika ormarter bör ha sand som
bottenmaterial, se bilaga 1, kolumn B.
För bedömning av om olika ödlearter bör ha sand
som bottenmaterial, se bilaga 2, kolumn B.
Inredning
Allmänna råd till 8 kap. 7 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Ett gömställe bör bestå av ett föremål
eller en inredning som en orm eller ödla kan krypa in i eller
under och som skyler hela kroppen. Ett gömställe att krypa
in i bör inte vara större än att ormar eller ödlor
som uppehåller sig där kan känna kontakt med väggar
eller tak. Ormar eller ödlor som gömmer sig genom att
gräva ned sig bör ha ett finfördelat bottenmaterial
av sand, torv, mossa, torra löv eller dylikt i ett lager som
är minst lika tjockt som ormens eller ödlans kroppsdiameter.
En kamouflerande inredning för marklevande kamouflagetecknade
ormar eller ödlor bör bestå av växter, utströdda
löv eller dylikt. En kamouflerande inredning för trädlevande
kamouflagetecknade ormar eller ödlor bör bestå av
ett bladverk eller dylikt.
För bedömning av om olika ormarter är trädlevande
eller marklevande, se bilaga 1, kolumn A.
För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande,
klipplevande eller marklevande, se bilaga 2, kolumn A.
Allmänna råd till 8 kap. 8 § Jordbruksverkets föreskrifter
För bedömning av om olika ormarter bör ha badvatten,
se bilaga 1, kolumn B.
För bedömning av om olika ödlearter bör ha badvatten,
se bilaga 2, kolumn B.
Allmänna råd till 8 kap. 9 § Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika ormarter är trädlevande
eller marklevande, se bilaga 1, kolumn A.
Allmänna råd till 8 kap. 10 § Jordbruksverkets
föreskrifter
En gren där en orm skall kunna vila i loopställning bör
vara ungefär lika grov som ormens kropp.
Allmänna råd till 8 kap. 11 § Jordbruksverkets föreskrifter
En gren där en trädlevande ödla kan ligga naturligt
och stadigt bör ha en diameter som är minst lika med diametern
på ödlans kropp.
Allmänna råd till 8 kap. 11 och 12 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande,
klipplevande eller marklevande, se bilaga 2, kolumn A.
Klimat
Allmänna råd till 8 kap. 13 och 14 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av lämpliga temperaturintervall för
olika ormarter, se bilaga 1, kolumn C.
För bedömning av lämpliga temperaturintervall för
olika ödlearter, se bilaga 2, kolumn C.
Allmänna råd till 8 kap. 15 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Trädlevande ormar samt trädlevande och klipplevande ödlor
bör ha uppvärmningsplatser med strålningsvärme
ovan mark.
Marklevande solande ormar och ödlor bör ha uppvärmningsplatser
med strålningsvärme
på marken.
Marklevande ormar och ödlor som upptar värme via föremål
bör ha ledningsvärme på marken. Dagaktiva ödlor
som i naturen ofta exponerar sig för solljus bör ges möjlighet
att syntetisera vitamin D 3 genom regelbunden exponering för
ofiltrerat ultraviolett ljus (UV-B) med en våglängd av
ca 290 - 320 nm. Bestrålning med UV-ljus bör ske rakt
ovanifrån och på tillräckligt avstånd för
att undvika ögonskador.
För bedömning av om olika ormarter är trädlevande
eller marklevande, se bilaga 1, kolumn A.
För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande,
klipplevande eller marklevande, se bilaga 2, kolumn A.
Allmänna råd till 8 kap. 17 § Jordbruksverkets föreskrifter
För bedömning av lämplig luftfuktighet för olika
ormarter, se bilaga 1, kolumn D.
För bedömning av lämplig luftfuktighet för olika
ödlearter, se bilaga 2, kolumn D.
Luftfuktigheten i ett terrarium med ormar eller ödlor bör
höjas inför förestående hudömsning.
Foder
Allmänna råd till 8 kap. 19 § Jordbruksverkets föreskrifter
För bedömning av om olika ormarter bör ha droppande
eller sprayat dricksvatten, se bilaga 1, kolumn B.
För bedömning av om olika ödlearter bör ha droppande
eller sprayat dricksvatten, se bilaga 2, kolumn B.
Särskilda bestämmelser för hållande av sköldpaddor
Utrymmen
Allmänna råd till 9 kap. 3 § Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Bottenmaterial
Allmänna råd till 9 kap. 4 § Jordbruksverkets föreskrifter
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Inredning
Allmänna råd till 9 kap. 5 § Jordbruksverkets
föreskrifter
En inredning där landsköldpaddor eller sumpsköldpaddor
kan söka skydd bör bestå av grottor, föremål,
växter eller dylikt som helt eller delvis skyler djuren eller,
för grävande sköldpaddsarter, av ett finfördelat
bottenmaterial i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden
på den största sköldpaddans skal och där djuren
kan gräva ned sig.
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Allmänna råd till 9 kap. 6 - 8 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Allmänna råd till 9 kap. 8 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Övergången mellan land och vatten bör på något
ställe vara sluttande eller trappstegsformad.
Allmänna råd till 9 kap. 9 § Jordbruksverkets föreskrifter
För bedömning av om olika vattensköldpaddsarter bör
ha grävbar och mjuk botten i vattnet, se bilaga 3, kolumn B.
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Klimat
Allmänna råd till 9 kap. 11 § Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Allmänna råd till 9 kap. 12 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Vattensköldpaddor bör ha strålningsvärme på
landdelen. Dagaktiva sköldpaddor som i naturen ofta exponerar
sig för solljus bör ges möjlighet att syntetisera
vitamin D 3 genom regelbunden exponering för ofiltrerat ultraviolett
ljus (UV-B) med en våglängd av ca 290 - 320 nm. Bestrålning
med UV-ljus bör ske rakt ovanifrån och på tillräckligt
avstånd för att undvika ögonskador.
För bedömning av om olika sköldpaddsarter är
landsköldpaddor, sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor,
se bilaga 3, kolumn A.
Särskilda bestämmelser för hållande av glasögonkajmaner
Inredning
Allmänna råd till 10 kap. 4 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Övergången mellan land och vatten bör på något
ställe vara sluttande eller trappstegsformad.
Klimat
Allmänna råd till 10 kap. 7 § Jordbruksverkets föreskrifter
Glasögonkajmaner bör ha strålningsvärme på
landdelen.
Särskilda bestämmelser för hållande
av groddjur
Konstruktion av förvaringsutrymmen
Allmänna råd till 11 kap. 2 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Ett terrarium eller akvarium för groddjur bör vara försett
med lock.
Utrymmen och inredning
Allmänna råd till 11 kap. 4 - 7 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,
marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 4, kolumn
A.
Allmänna råd till 11 kap. 8 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Marklevande och trädlevande groddjur bör alltid ha tillgång
till fuktiga ställen i bottenmaterialet.
För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,
marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 4, kolumn
A.
Allmänna råd till 11 kap. 9 och 10 §§ Jordbruksverkets
föreskrifter
För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,
marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 4, kolumn
A.
Allmänna råd till 11 kap. 11 § Jordbruksverkets
föreskrifter
Ett gömställe bör bestå av ett föremål
eller en inredning som ett groddjur kan krypa in i eller under och
som skyler hela kroppen. Ett gömställe att krypa in i
bör inte vara större än att groddjur som uppehåller
sig där kan känna kontakt med väggar eller tak.
Groddjur som gömmer sig genom att gräva ned sig bör
ha ett finför-delat bottenmaterial av jord, torv, mossa eller
dylikt i ett lager som är minst lika tjockt som djurets kroppsdiameter.
En kamouflerande inredning för trädlevande kamouflagetecknade
groddjur bör bestå av ett bladverk eller dylikt.
För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,
marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 4, kolumn
A.
"Dessa allmänna råd ersätter Statens jordbruksverks
allmänna råd (1997:1) i anslutning till djurskyddslagen
(1988:534) och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:61)
om villkor för hållande, uppfödning och försäljning
m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby"
INGBRITT IRHAMMAR
Torsten Jakobsson
(Djurskyddsenheten).18
|
