SJV´s 1999:110  (L80)

Informationen är hämtad från Statens jordbruksverk. Observera att bara informationen som rör reptiler är medtagen.

Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991
SJV-S
ISSN 1102-0970

Statens jordbruksverks föreskrifter om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby;

beslutade den 20 oktober 1999

Statens jordbruksverk föreskriver 1 , med stöd av 4, 18 - 20, 21 a och 29 §§ djurskyddsförordningen (1988:539), följande.

SJVFS 1999:110
Saknr L 80
Utkom från trycket
den 15 november 1999

1 kap.
INLEDNING

1 § Dessa föreskrifter innehåller villkor för hållande, uppfödning, för-medling och försäljning av ryggradsdjur som används eller skall användas som sällskaps-, hobby- eller foderdjur.

Föreskrifterna i 5 - 12 kap. gäller inte vid hållande av ett fåtal djur om varken avelsverksamhet, förmedling eller försäljning förekommer. I dessa fall utgör bestämmelserna allmänna råd i enlighet med vad som framgår av Statens jordbruksverks allmänna råd (1999:2) i anslutning till djurskyddslagen (1988:534) och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby.
Föreskrifterna gäller inte hundar, katter, tama hästdjur, traditionella lantbruksdjur, dovhjort, kronhjort, mufflon, vildsvin, strutsfåglar, pryd-nadsfjäderfä samt inhemska hönsfåglar och andfåglar.

2 § Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539).

3 § I dessa föreskrifter avses med 1 Anmälan till kommissionen har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034).

  avelshona med kull: ett hondjur med en kull av ungar under tiden före avvänjningen,
  betesbur: en bur utan botten eller med nätbotten som är placerad på gräsbevuxen mark så att djuren har möjlighet att beta,
  bottenmaterial: fast eller finfördelat material, som läggs på bottnen i ett förvaringsutrymme och som dels har en hygienbefrämjande funktion genom att det kan bytas ut eller rengöras, dels kan erbjuda djuren möj-ligheter att gräva eller gömma sig,
  burfåglar: fågelarter, utom rovfåglar, som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls i bur för sällskap och hobby,
  foderdjur: djur som är avsedda att användas som föda till köttätande djur,
  förvaringsutrymme: en bur, ett terrarium, ett akvarium eller en annan behållare, eller ett rum, en inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme, där djur hålls,
  gnagare: djurarter som tillhör ordningen Rodentia och som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls för sällskap och hobby,
  halvakvatiska groddjur: groddjursarter som är anpassade till ett liv i vatten men som har behov av att också vistas på land,
  helakvatiska groddjur: groddjursarter som är helt anpassade till ett liv i vatten,
  klipplevande ödlor: ödlearter som är anpassade till ett liv klättrande på stenar, klippor, murar, trädstammar och dylikt med vertikala ytor,
  landsköldpaddor: sköldpaddsarter som är helt anpassade till ett liv på land,
  marklevande burfåglar: fågelarter som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls i bur för sällskap och hobby och som har rudimentära vingar och saknar flygförmåga, såsom kinesisk dvärgvaktel,
  marklevande groddjur: groddjursarter som är helt anpassade till ett liv på land och som huvudsakligen uppehåller sig på marken,
  marklevande ödlor och ormar: ödle- och ormarter som är anpassade till ett liv på marken eller nedgrävda i marken men som tillfälligtvis kan klättra i växter, på klippor och dylikt,
  mikroklimat: den lufttemperatur, lufthastighet och luftfuktighet som närmast omger ett djur samt yttemperaturen, värmeledningsförmågan och fuktigheten i materialet i djurets omedelbara närhet,
  rovdjur: djur som tillhör ordningen Carnivora, såsom kattdjur, hund-djur, sibetdjur, hyendjur, halvbjörnar, björndjur och mårddjur,
  strömedel: finfördelat uppsugande bottenmaterial, såsom kutterspån, torv och halm,
  sumpsköldpaddor: sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv på land och i vatten och som oftast uppehåller sig i sump- och kärrområden,
  tam-iller: frett, som är den domesticerade formen av europeisk iller (Mustela putorius furo),
   termisk komfort: ett jämnvarmt djur har termisk komfort inom det temperaturintervall då djuret utan svårighet kan upprätthålla sin värme-balans utan att öka värmeproduktionen i kroppen eller värmeavgivningen från kroppen,
  terrarium: ett förvaringsutrymme med ett klimat som är särskilt an-passat till de djur som hålls där,
  trädlevande groddjur: groddjursarter som är helt anpassade till ett liv på land och som huvudsakligen uppehåller sig klättrande i grenar, blad-växter, vass och dylikt,
  trädlevande ormar: ormarter som är anpassade till ett liv klättrande i grenar, växter och dylikt,
  trädlevande ödlor: ödlearter som är anpassade till ett liv klättrande på grenar eller blad, i träd, buskar eller andra växter,
  vattensköldpaddor: sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv i vatten men som har behov av att också vistas på land, samt
  vintervila: ett tillstånd med nedsatt eller avstannad aktivitet hos ett djur, av en art som i vilt tillstånd lever i tempererade områden, under en återkommande period med låg omgivningstemperatur (vinter) vilken har föregåtts av en period då djuret förberetts för detta tillstånd bl.a. genom successivt lägre omgivningstemperatur och minskad fodertillförsel.

4 § Viltfångade djur får inte hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby eller för att användas som foderdjur. Detta gäller dock inte fiskar och groddjur. Vidare får inhemska vilda djur hållas och förmedlas om de omhändertagits för vård och behandling på grund av sjukdom eller skada.
Det är inte tillåtet att hålla, förmedla eller sälja apor eller rovdjur för sällskap och hobby. Dock får tam-iller och grävling hållas, förmedlas eller säljas för sådana ändamål.

5 § Djur som får hållas enligt 4 § och djur som inte omfattas av 5 - 12 kap. skall, utöver vad som framgår av 1 - 4 kap., hållas i enlighet med särskilda instruktioner som Statens jordbruksverk meddelar i varje enskilt fall. Utan sådana instruktioner får djur som här avses inte hållas. Vid begäran av instruktioner skall följande uppgifter lämnas till Jordbruksverket:
   1. djurslag och det vetenskapliga namnet på arten,
   2. djurartens normala vuxenstorlek,
   3. djurartens normala livslängd,
   4. djurartens ursprungsland och naturliga biotop,
   5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,
   6. djurartens födoval i naturen,
   7. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,
   8. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,
   9. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,
 10. hur djuret bör hanteras,
 11. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,
 12. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa, samt
 13. de ytterligare uppgifter som Jordbruksverket kan komma att begära.

6 § Om det är nödvändigt får djur som står under behandling på grund av sjukdom eller skada hållas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter.

7 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge ytterligare undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2 kap.
BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNSKAP FÖR DEN SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY


1 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur skall ha den kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser.

2 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur skall känna igen djuren till art eller släkte, veta hur de skall hållas och skötas, samt kunna könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det är möjligt med hänsyn till djurarten.

3 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur skall, med godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera särskilda utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. Utbildningarna skall vara godkända av Jordbruksverket.

4 § Grundutbildningen skall innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper om
   1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur,
   2. klimatkontroll i lokaler,
   3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering,
   4. näringslära och foderhantering,
   5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt
   6. hur djur påverkas av miljöomställningar och stress.

5 § De särskilda djurslagsinriktade utbildningarna skall vara indelade på de sätt och omfatta de djurslag som framgår av nedanstående uppräkning:
   1. burfåglar,
   2. tam-iller,
   3. kanin och gnagare,
   4. reptiler, samt
   5. fiskar och groddjur.

Utbildningarna skall innehålla undervisning i taxonomi, anatomi och fysiologi, ekologi, etologi och näringslära samt om reproduktion, sjukdomar och införselbestämmelser. Inom respektive område skall kursdel-tagarna ges allmänna kunskaper om de uppräknade djurslagen och särskilda
kunskaper om de i handeln vanligast förekommande arterna av dessa djurslag.

3 kap.
BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM
SÄLJER SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION
OM DJURETS SKÖTSEL


1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas skall vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses.

2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur skall vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret.

3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur skall innehålla uppgifter om
   1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte,
   2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en        enkel undersökning av djuret,
   3. djurartens normala vuxenstorlek,
   4. djurartens normala livslängd,
   5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,
   6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,
   7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,
   8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,
   9. hur djuret bör hanteras,
 10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,
 11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur,
 12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur,
 13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret,
 14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt
 15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur
       djuret kan skyddas mot dessa.

4 § Ett faktablad avseende fiskar skall innehålla uppgifter om
   1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas art eller släkte,
   2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar,
   3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet,
   4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas,
   5. fiskarnas behov av vattentemperatur,
   6. fiskarnas behov av ljus,
   7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses, samt
   8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten.

4 kap.
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV
OLIKA DJURARTER


Allmänt

1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur skall hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.

2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.


Avel

3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.


Konstruktion av förvaringsutrymmen

4 § Ett förvaringsutrymme skall vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.

5 § Ett förvaringsutrymme skall vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar skall vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar skall vara anpassade till
förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.

6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra skall de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.

7 § Golv, väggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen skall vara av lämpligt material och utformade så att de lätt kan rengöras och desin-ficeras. Golv skall vara anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan svårighet.

8 § Elektriska installationer i förvaringsutrymmen skall vara försedda med skydd eller placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster skall vara försedda med skydd om det är nödvändigt för att djuren inte skall skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren får inte vara placerade
eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren.

9 § Om flera djur hålls i hyllsystem skall dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.


Utrymmen

10 § Ett förvaringsutrymme skall vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.


Bottenmaterial

11 § Ett förvaringsutrymme skall vara försett med bottenmaterial och bomaterial om det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial skall då finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet samt i övrigt beskaffat så att djuren inte
kan skadas av gifter, mögel eller damm.


Inredning

12 § Ett förvaringsutrymme skall innehålla inredningsmaterial, som ger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, gömställen, bad-, sim- och dykmöjligheter, som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende.

13 § Utfodrings- och vattningssystem skall vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och vatten.


Klimat

14 § Djur skall hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhållningsformen.

15 § Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden:
   Ammoniak 10 ppm
   Koldioxid 3 000 ppm

16 § Luftens innehåll av organiskt damm skall hållas så lågt som möjligt.

17 § Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur skall vara utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag.

18 § Om ett djur hålls utomhus skall det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och rovdjur. Marken skall vara tillräckligt dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden.


Belysning

19 § I ett förvaringsutrymme skall det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten skall regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset skall anpassas så att dygnet delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga dygnsrytm.


Buller

20 § Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65 dBA.


Tillsyn och skötsel

21 § Tillsynen skall ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen.

22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial skall ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.

23 § Om flera djur hålls tillsammans skall djur som dött avlägsnas snarast möjligt.

24 § Automatiska utfodrings- och vattningssystem skall kontrolleras med sådana intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas.


Foder

25 § Djur skall ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 6 och 7 kap.

26 § Djur skall ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 8 - 12 kap. Foder skall vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.


Zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar

27 § För djurhållning i zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar gäller bestämmelserna i 28 - 44 §§ utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter.

28 § Olika arter av gnagare, ormar, ödlor eller sköldpaddor skall hållas åtskilda. Mycket närbesläktade arter av ormar, ödlor eller sköldpaddor får dock hållas tillsammans. Kaniner får inte hållas tillsammans med gnagare, med undantag av marsvin.

29 § Könsmogna kaniner och gnagare som hålls för försäljning skall vara könssorterade. Könsmogna okastrerade kaninhanar får inte hållas tillsammans. Avel och uppfödning av djur får inte ske i en butikslokal eller annan lokal till vilken kunder har tillträde.

30 § Kampfiskhanar får inte hållas inom synhåll för varandra och inte heller så att de kan se sig själva i en spegel. Fiskar får aldrig hållas i en vattenvolym understigande 1 liter. Vattenytan skall vara minst 1 dm².

31 § Djur som har smittsamma sjukdomar eller parasiter får inte föras in i eller hållas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning om de inte kan isoleras på ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt skall de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga utbrott och spridning av
sjukdomar.

32 § Veterinär verksamhet eller andra former av konsultations- eller serviceverksamhet, som innebär mottagning av sjuka djur, får inte bedrivas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning.

33 § Lokaler och utrustning skall vara anpassade till de aktuella djur-slagen.

34 § Det skall finnas minst en särskild plats för rengöring och diskning av flyttbara förvaringsutrymmen, inredningar, matskålar och annan utrustning som kommit i kontakt med djur. Rengöring av utrustning och föremål som kommit i kontakt med reptiler får inte ske på de platser där utrustning från andra djur hanteras.

35 § Det skall finnas minst en avskild plats, för isolering och skötsel av sjuka eller skadade djur, dit kunder inte har tillträde. Detta gäller dock inte för fiskar.

36 § Förvaringsutrymmen skall vara utformade och placerade så att djuren inte störs i onödan av andra djur eller av människor. Minst en sida i ett förvaringsutrymme skall vara skyddad mot insyn. Burar med fåglar skall vara placerade minst 100 cm över golvet, detta gäller dock inte burar som
är högre än 150 cm.

37 § Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur skall hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.

38 § Djur får inte hållas eller förevisas i skyltfönster.

39 § De förvaringsutrymmen, som innehåller djur som är avsedda för försäljning, skall vara utformade så att ett utvalt djur är lätt att fånga utan att de övriga djuren utsätts för onödig stress.

40 § Ventilationen i anläggningen skall vara anpassad till de djurarter och det antal djur som hålls där.

41 § Djuren skall ha ett svagt ljus under natten.

42 § Lokalerna i vilka djuren förvaras skall hållas rena.

43 § Ett förvaringsutrymme i vilket djuren sätts in omgångsvis skall, före varje insättning av en ny omgång djur, rengöras noggrant varvid bottenmaterial och bomaterial skall bytas ut.

44 § I varje anläggning skall det finnas en kontinuerligt uppdaterad arbetsinstruktion med en plan för djurens skötsel. Arbetsinstruktionen skall innehålla anvisningar och rutiner för
   1. foderhantering samt utfodring och vattning av djuren,
   2. rengöring av djurutrymmen, utrustning och lokaler,
   3. kontroll och manövrering av miljöstyrande system för belysning,
       uppvärmning, luftfuktning, vattenrening m.m.,
   4. kontroll av djurens hälsotillstånd,
   5. den särskilda skötsel som skall ges, och andra åtgärder som skall
       vidtas med, sjuka djur,
   6. mottagning av nya djur,
   7. leverans av djur, samt
   8. nödsituationer.




8 kap.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV
ORMAR OCH ÖDLOR


Allmänt om hållande av ormar och ödlor

1 § Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila skall detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 5, 8 - 12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför vintervila skall djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.



Konstruktion av förvaringsutrymmen

2 § I ett terrarium för ormar eller ödlor skall dörrar, lock, skjutglas och dylikt vara väl inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsva-rande.

3 § På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilationsöppningar och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka en orm eller ödla kan skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök.

4 § Ett terrarium med giftormar eller giftödlor skall vara försett med lås, en skylt med korrekt artnamn samt en varningsskylt med upplysning om att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor. En lokal i vilken ett terrarium med giftormar eller giftödlor förvaras skall vara rymningssäker. Ventiler och liknande öppningar i sådana lokaler skall vara försedda med nät eller andra anordningar som omöjliggör för djuren att ta sig ut. Dörrar och fönster skall hållas stängda.



Utrymmen

5 § Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av träd-levande, klipplevande och marklevande arter skall minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 5 respektive 6.



Bottenmaterial

6 § Terrariets botten skall vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter orm- eller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat grävande, skall ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt. Ormar och ödlor av arter som i naturen
lever i sand skall ha sand som bottenmaterial. Bottenmaterialets innehåll av fukt skall vara anpassat efter orm- eller ödleartens behov.



Inredning

7 § Ormar och ödlor skall ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar skall vara placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas levnadssätt. Om flera
djur hålls tillsammans skall alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar.

8 § Ormar och ödlor av arter som i naturen lever vid vatten skall ha badvatten av minst sådan volym att de kan sänka ned hela sin kropp under vattenytan. Badvatten till ormar skall på något ställe ha ett sådant djup att ormarna kan vila på bottnen med kroppen under vattnet och huvudet ovanför vattenytan. Om det finns flera ormar i terrariet skall alla samtidigt få plats i vattnet.
Badvatten till ödlor skall ha en övergång mellan land och vatten som är utformad så att ödlorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.

9 § Trädlevande ormar skall ha grenar eller dylikt så att de kan röra sig och vila ovan mark med stöd för kroppen på flera ställen.

10 § Ormar av arterna smaragdboa (Corallus caninus), trädpyton (Morelia viridis) och madagaskarträdboa (Boa mandrita) skall ha minst en horisontell gren av sådan grovlek att ormarna kan vila i loopställning.

11 § Trädlevande ödlor skall ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark. Horisontella viloplatser, av sådan storlek att en ödla kan ligga naturligt med stöd för hela kroppen, skall finnas i sådan omfattning att alla ödlor i terrariet samtidigt skall kunna få en sådan plats utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

12 § Klipplevande ödlor skall ha klätterföremål med hyllor och vertikala skrovliga ytor.



Klimat

13 § Ormar och ödlor skall hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.

14 § I ett terrarium med ormar eller ödlor skall det finnas platser med olika temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för ormar och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur.

15 § En värmekälla skall ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller ödleartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera ormar eller ödlor hålls tillsammans skall alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att
uppta värme, skall de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.

16 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C skall vara försedda med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i direkt kontakt med dem.

17 § Luftfuktigheten skall vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens behov.



Tillsyn och skötsel

18 § Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt skall utfodringen övervakas på ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra.


Foder

19 § Ormar och ödlor av arter som dricker vatten från droppar på sin kropp eller på föremål skall ha tillgång till droppande vatten eller dagligen sprayas med vatten.

20 § Ormar och ödlor skall utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

9 kap.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV SKÖLDPADDOR


Allmänt om hållande av sköldpaddor

1 § Om sköldpaddor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila skall detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 3, 6 - 9, 11, 12 och 15 §§. Inför vintervila skall djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.

2 § En sköldpadda får inte tjudras.


Utrymmen

3 § Landsköldpaddor, sumpsköldpaddor och vattensköldpaddor skall minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 7.


Bottenmaterial

4 § Terrariets botten skall vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter sköldpaddsartens behov. Land- och sumpsköldpaddor, av arter som är utpräglat grävande, skall ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal. Bottenmaterialets innehåll av fukt skall vara anpassat efter sköldpaddsartens behov.


Inredning

5 § Landsköldpaddor och sumpsköldpaddor skall ha sådan inredning att de kan söka skydd. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans skall alla samtidigt kunna söka skydd.

6 § Landsköldpaddor skall ha vatten som de kan vada i.

7 § Sumpsköldpaddor skall ha badvatten. Vattnets djupaste del skall minst motsvara höjden på en vuxen sköldpaddas skal. Övergången mellan land och vatten skall vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.

8 § Vattensköldpaddor skall ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattensköldpaddor skall ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen skall vara belägen helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka. Landdelen skall vara minst så stor att
alla sköldpaddorna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen skall vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.

9 § Vattensköldpaddor, av arter som i vilt tillstånd gömmer sig nedgrävda i sjöbottnen, skall i vattnet ha en mjuk botten, av finkornig sand eller dylikt, i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal.


Klimat

10 § Sköldpaddor skall hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.

11 § I ett terrarium med sköldpaddor skall det finnas platser med olika temperaturer som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för sköldpaddor som hålls vid en konstant temperatur,
som är lika med deras optimala kroppstemperatur. Vattensköldpaddor skall ha en vattentemperatur som motsvarar artens naturliga förhållanden.

12 § En värmekälla skall ge värme, på ett sätt som är anpassat till sköldpaddsartens levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans skall alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I ett förvaringsutrymme med dagaktiva sköldpaddsarter, som i naturen utnyttjar direkt solbestrålning för att uppta värme, skall de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.

13 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C skall vara försedda med skydd eller vara placerade så att sköldpaddorna inte kan komma i direkt kontakt med dem.

14 § Luftfuktigheten skall vara särskilt anpassad efter sköldpaddsartens behov.


Foder

15 § Sköldpaddor skall utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

10 kap.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV
GLASÖGONKAJMANER


Allmänt om hållande av glasögonkajmaner

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid hållande av glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mindre än en meter. Vid hållande av glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mer än en meter gäller bestämmelserna i 1 kap. 5 §.


Utrymmen

2 § Glasögonkajmaner skall minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 8.


Inredning

3 § Glasögonkajmaner skall ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. Vattnets djup skall vara anpassat till djurens storlek så att de kan vila med bakfötterna på bottnen, eller på ett föremål i vattnet, samtidigt som de har näsborrarna ovanför vattenytan.

4 § Glasögonkajmaner skall ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen skall vara belägen helt ovanför vattenytan och ge djuren möjlighet att torka. Landdelen skall vara minst så stor att alla glasögonkajmanerna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet och landdelen skall
vara utformad så att kajmanerna lätt kan ta sig i och ur vattnet.


Klimat

5 § Glasögonkajmaner skall hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.

6 § Glasögonkajmaner skall ha en lägsta vattentemperatur av +20°C.

7 § Uppvärmningsmöjligheter, som ger glasögonkajmanerna möjlighet att uppnå sin optimala kroppstemperatur, skall finnas på landdelen.

8 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor, element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C skall vara försedda med skydd eller vara placerade så att glas-ögonkajmanerna inte kan komma i direkt kontakt med dem.


Foder

9 § Glasögonkajmaner skall utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

11 kap.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GRODDJUR


Allmänt om hållande av groddjur

1 § Om groddjur, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet till vintervila skall detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna i 4, 6, 9, 10 och 14 §§. Inför vintervila skall djuren förberedas genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.


Konstruktion av förvaringsutrymmen

2 § I ett terrarium eller akvarium för groddjur skall ventilationsöppningar samt andra hål och springor vara särskilt säkrade med skydd. Dörrar, lock, skjutglas och dylikt skall vara väl inpassade så att djuren inte kan ta sig ut.

3 § Terrariets eller akvariets insida och inredning får inte ha vassa ytor eller innehålla vassa föremål.


Utrymmen

4 § Helakvatiska, halvakvatiska, marklevande och trädlevande groddjur skall minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 9.


Inredning

5 § Helakvatiska groddjur skall hållas i vatten.

6 § Halvakvatiska groddjur skall hållas i vatten med landdel. Landdelen skall ha grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.

7 § Marklevande groddjur skall hållas på land med grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.

8 § Bottenmaterialets innehåll av fukt skall vara anpassat efter grod-djursartens behov.

9 § Trädlevande groddjur skall ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark.

10 § Marklevande och trädlevande groddjur skall ha badvatten av minst sådan volym och sådant djup att alla djuren samtidigt kan sitta på bottnen med huvudet ovanför vattenytan.

11 § Groddjur skall ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och kamouflerande inredningar skall vara placerade med hänsyn till groddjurens levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans skall
alla samtidigt kunna utnyttja gömställen eller kamouflerande inredningar. Helakvatiska groddjur skall ha gömställen på vattnets botten.


Klimat

12 § Groddjur skall hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.

13 § Luftfuktigheten skall vara särskilt anpassad efter groddjursartens behov.


Foder och vatten

14 § Groddjur skall utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.






Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

  Denna författning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 3 § den 1 januari 2002, och i övrigt den 1 december 1999, då Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:61) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby skall upphöra att gälla.
  Den som håller ett viltfångat djur, en apa eller ett rovdjur för sällskap eller hobby vid ikraftträdandet av 1 kap. 4 § får utan hinder av den bestämmelsen behålla djuret under dess återstående livstid om det hålls enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter, varvid 1 kap. 5 § skall gälla från och med den 1 juli 2000 för djur som inte omfattas av 5 - 12 kap.
  De djur som enligt 1 kap. 5 § skall hållas i enlighet med särskilda instruktioner och som vid ikraftträdandet av den bestämmelsen hålls för försäljning, sällskap eller hobby får hållas för sådana ändamål utan instruktioner fram till den 1 juli 2000.
  En zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning i vilken djur hålls för försäljnings- eller hobbyändamål vid ikraftträdandet av 4 kap. 34, 35 och 39 §§ får utan hinder av dessa bestämmelser fortsätta med verksamheten fram till den 1 juli 2000 under förutsättning att butiken eller anläggningen inte förändras på ett sätt som inte är obetydligt.
  Sådana utrymmen som avses i 5 kap. 6 § första stycket första meningen, 6 kap. 4 §, 7 kap. 9 §, 8 kap. 5 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 § och 11 kap. 4 § samt sådana golv som avses i 6 kap. 3 § och 7 kap. 7 §, och som vid ikraftträdandet av dessa bestämmelser används för hållande av de
djurslag eller djurarter som avses i nämnda bestämmelser, får utan hinder av samma bestämmelser utnyttjas fram till den 1 juli 2000.

INGBRITT IRHAMMAR

Torsten Jakobsson
(Djurskyddsenheten)

Bilaga 6

ÖDLOR


1 Utrymme för ödlor av trädlevande och klipplevande arter