[ Skötselråd Grön leguan ] Iguana iguana

Foto: Bo Jonsson

Utbredning
Från Mexico till södra Brasilien och Paraguay, samt små attillerna.

Storlek och Ålder
Kan bli 2 meter långa och väga max 15 kg (normal maxvikt c:a 7-8 kg). Kan bli minst 15-20 år.

Miljö
Regnskog

Levnadssätt och diet
Trädlevande, vilket medför stora krav på hög bur. Minimimått enligt Jordbruksverket är 2*2 m bottenyta och minst 1,8 m högt för en 1.5 m stor leguan. Vegetarian och i naturen nästan helt lövätande.

Temperatur och fuktbehov
Kräver en temperatur på 27-28 grader C med en eller flera värmepunkter på 35 grader C ( OBS! Värmekällan får ej vara åtkomlig, annars är risken mycket stor att de bränner sig! ). Temperaturer över 38° C anses som direkt skadligt för leguaner! Högt fuktighetsbehov, helst över 80% rel. fuktighet, under 50-60% är skadligt. På grund av den höga luftfuktigheten är det extra viktigt att man har god ventilation i buren, annars är risken stor för kondens och tillväxt av mögel, bakterier, svampar m.m.

Könsskillnader
Tyvärr är de flesta leguaner på marknaden hanar, vilket medför att det är svårt att få tag på honor. För ickmannen kan det ibland vara svårt att veta vad det är för kön på den leguan man är i färd med att köpa, och det enda han/hon kan lita på är säljarens ord. Ofta är det en hane man fått, vilket kan leda till vissa prpblem. Eftersom leguaner är ensamlevande och dessutom har revir så är sannolikheten att två hannar skall acceptera varandra väldigt liten, det kan vara svårt nog med en hane och hona. Kindpåsarna kan vara ett sätt att skilja dem åt, men då måste det vara en könsmogen leguan. Längden på taggarna på leguanens nacke och rygg är inte ett bra sätt att skilja dem åt. Däremot är porerna på undersidan låren, de s k femoralporerna, ett bra sätt att skilja dem åt. Hos hanar i relativt ung ålder utvecklas dessa och blir mer framträdande än hos honorna ( se nedan ). Man kan också spruta in koksalt i hemipenisfickorna och på detta sätt tvinga ut penisarna och därigenom bli säker. Detta är dock inget man skall ge sig på om man är ovan, risken är stor att man skadar penisarna.

Hane


Hona

Man kan ibland även se vid svansroten vilket kön det är beroende på om det smalnar av mot bäckenbenet eller blir bredare. Honans svans smalnar nämligen av, medan hanens ej gör det beroende just på om hemipenisarna ligger där.

Insprutning av koksalt

Dietrekomendationer till leguan
Det är förståeligt att leguanägare har problem med rätt diet till sina leguaner. I alla böcker man läser om dietråd till leguaner skiljer sig råden markant, speciellt om man läser böcker som är 4-5 år gamla eller äldre.
Med tanke på att felaktig diet är huvudorsaken till att leguaner är sjuka och dör, så är det väldigt viktigt att man försöker komma till rätta med detta och nå ut med så bra information som möjligt. Därför är de råd jag här kommer med tagna helt från en bok som heter " Green Iguana - The ultimate owners manual ", skriven av James W. Hatfield III. Denna bok är resultatet av 6 års forskning inkl. kontakt med över 60 herpetologiska organisationer i U.S.A., nära 1000 frågeformulär till leguanägare, vetrinärer, zoo-affärer, grossister och zoo-parker. Dessutom deltagande i internationella herpetologiska seminarier och konferenser, studerande av allehanda publikationer, kontakter med kända experter på leguaner och även studier i det vilda.
Den dietrekommendationen som beskrivs här är en bra ledning även till andra växtätande reptiler, framförallt sköldpaddor.
I det vilda lever leguaner mest på löv, blommor onch frukt från träd de lever i. I fångenskap måste man hitta en bra blandning av det vi har att tillgå. Det viktigaste är dock att ge en blandning av vegetabilier, mat bestående av en eller endast några få sorters vegetabilier är inte tillräckligt. Detta är viktigt också av anledningen att leguaner är som små barn, de väljer ut det godaste och äter bara det. Om man ger en stor blandning från början så vänjer de sig vid detta.

Calcium / Fosfor - balansen
Ofta är den mat man ger till leguaner för calciumfattig eller för fosforrik ( t.ex frukt ). Balansen skall vara 2:1, d.v.s dubbelt så mycket calcium som fosfor, för att ge en så normal skelettuppbyggnad som möjligt. Denna balans blir störd av bl.a. :

För lite calcium i maten.
För mycket fosfor.
För många ingridienser som innehåller Oxalsyra.
Vitamin D3-brist, ett vitamin som behövs för att calsium skall tas upp i kroppen.
Bladgrönsaker
Minst 30-45% av den totala matmängden ( i volym ! ) skall bestå av bledgrönsaker, såsom: Maskrosor och blad, hibiskusblommor och blad, krasse, grönlök, kålrot och blast, morotsblast, purjolök, endiver, romansallad och liknande. Blanda två, tre eller helst flera av dessa till varje mål. Dessa behöver man inte vara rädd att överdosera med!

Andra grönsaker
30-40% av den totala mängden bör innehålla andra grönsaker, t.ex.: Gröna bönor, zucchini, gul squash, paprika, groddar ( ex. alfalfa, solrosor m.m. ), ärtväxter ( helst kokta ), upptinade grönsaksmix ( innehållande t.ex. morötter, ärtor, gröna bönor, limabönor, korn och liknande), selleri, alfalfapellets (finns som gnagarpellets och även hästpellets).

Groddar
Är lätta att gro och finns i de flesta vanliga affärer och hälsobutiker i en oändlig variation. De är dessutom en bra proteinkälla. Den stora nackdelen är att calcium / fosfor - balansen är dålig, därför skall man inte använda det som en primär föda och dessutom alltid kompensera dem med calciumrik föda eller calciumtillskott.

Oxalsyra
Oxalsyra, ett ämne som finns naturligt i vissa plantor, bidrar till problem med kalciumupptag i kroppen och kan dessutom ge gikt. Tyvärr finns oxalsyran ofta i de plantor som har högt kalciuminnehåll. Hos människor vet man att oxalsyra kan binda calcium, och även andra ämnen, och hindra upptag. Man får förmoda att detta sker också hos leguaner och därför bör ma ta det säkra före det osäkra och vara försiktig med användande av bl.a. Spenat, mangold ( innehåller även mycket natrium ), betor och betblast, harsyra, rabarber och spannmål.

Jodbrist
Vid övergiva av följande vegetabilier kan man riskera att leguanen får struma, p.g.a. att de innehåller ämnen som motverkar jodupptag och därigenom kan ge nedsatt sköldskörtelfunktion: Krussallad, vitkål, broccoli, blomkål, brysselkål och salladskål ( kinakål ).

Båda dessa sista grupper av vegetabilier kan man ge till sina leguaner, men endast i små mängder och endast en eller två gånger i veckan.

Grönsaker med felaktig Ca/P - balans
Vissa vegetabilier innehåller liksom frukt mer fosfor än kalcium och skall därför endast ges samtidigt som en ordentlig kompensation av calcium: Majs, potatis, sparris, brysselkål, blomkål och sötpotatis.

Frukter och bär
Som tidigare nämnts, innehåller de flesta frukter högt fosfor och lågt ckalciuminnehåll, varför högst 10-15% av dieten skall innehålla frukt och bär. Man skall då se till att ta bort kärnor, hårt skal och fröer. Några exempel på "bra" frukter och bär: Björnbär, mango, papaya, persika, melon, blåbär, äpple, päron, banan, aprikos, körsbär, vindruvor, fikon, plommon och jordgubbar.

Spannmålsbaserad mat
Det finns flera spannmålsbaserade födoämnen som är bra att ge som en variation till den vanliga dieten, dock max 4% av mängden mat. Exempelvis ris och pasta av alla de slag, gärna variera med olika färger på pasta. Dessutom fullkornsbröd, vilket ger extra vitaminer och mineraler, dock högst 10% av den dagens mål, högst en eller två gånger i veckan.

Protein
Leguaner får de mesta av de nödvändiga proteinet via den vanliga maten. Tillskott kan ges men endast ibland och då endast vegetabiliskt protein. Tidigare rekomenderades det att man skulle ge framförallt unga leguaner animaliskt protein, en rekomendation som fortfarande lever kvar hos många, tyvärr. Leguanens matsmältningssystem kan ej ta hand om animaliskt protein, utan endast vegetabiliskt, t.ex.: Tofu, komersiellt leguanfoder och köttfri hundmat med låg fetthalt. För högt proteininnehåll i maten ger allvarliga medicinska problem på relativt kort tid. Som unga är det riktigt att de behöver ett högre proteininnehåll, men detta betyder inte att de behöver kött. I naturen föds de under vårsäsongen då växtligheten växer kraftigt och därmed är rikare på protein. Leguaner i fångenskap ( och även många sköldpaddor ) har förkärlek till att äta högproteinrik mat om de får tillgång till det, förmodligen på grund av att det är sparsamt i naturen och när de där stöter på protein gäller det att lagra upp, för att ha när det är snålare tillgång. Men, ett långvarigt intag av hög proteinhalt kan vara direkt skadligt!

Vitamin- och mineraltillskott
Återigen en tvistefråga. Vissa anser att den mat leguanen innehåller allt den behöver, men de flesta menar att framför allt calcium och vitamin D3 måste ges som tillskott.

Kalcium
Kalciumbrist är som sagt ett av dom vanligaste problemen hos leguaner i fångenskap och tillskott bör ges:

Välj ett utan fosfor ( annars gör tillskottet ingen verkan ).
Det bästa tillskottet är förmodligen kalciumcarbonat.
Undvik kalciumlactat, beroende på att leguaner saknar enzymet lactas som behövs för att bryta ner laktos.
Undvik även preparat med vit. D3 och / eller vit. A om du planerar ge annat tillskott som innehåller just dessa, de är fettlösliga vitaminer som är toxiska vid för höga doser!

Viktigt!
Kalciumtillskott ensamt kan inte ta bort risken för kalciumbrist! Följande är alla viktiga för kalciumupptaget:
Tillräckligt med UV-ljus.
Tillräcklig temperatur.
Rätt balans mellan Ca - P.

Tänk också på att en könsmogen hona behöver mer calcium än en hane, beroende på att hon kan producera ägg oavsett om hon har tillgång till en hane. Vid äggproduktionen kan kalcium dras ur skelettet om tillräckligt intag ej finns, en mycket farlig situation för henne!
Vitamin D3
Vitamin D3 är som sagt viktig för upptaget av calcium. D3 kan inte fås genom att äta växter, utan att utsättas för solljusets UV-strålning ( spec. UVB-strålarna ). Därför bör man ge leguanerna möjlighet att sola, om möjligt. Annars finns det idag UVB lysrör att köpa på zoo-affärer och dessa kan dessutom stå på hela dagarna. Tillskott av D3 är möjligt, hur effektivt vet man dock inte. En veckoranson på 100 IU / kg kroppsvikt är ansett som en ofarlig dos.

Multivitamin
Finns tillgängliga i pulver- och vätskeform som kan strös över maten och blandas in. Varje märke har sin speciella dos, blandning och liknande. Problemet är att det inte finns någon riktigt bra forskning i detta område på leguaner. Se dock till att det ej är för högt A- eller D- vitamininnehåll ( båda är toxiska vid höga doser ). Skaffa heller inte en produkt som är gjord för att blandas i vattnet. De dricker, men inte tillräckligt tillförlitligt för att gå den vägen!

Fuktighet
Den största enskilda orsaken till att leguaner dör i förtid är en brist på rätt fuktighet. De kräver en luftfuktighet på MINST 50% och helst över 70% rel. fuktighet. Vid för låg fuktighet andas de in torr luft och andas ut fukt ur kroppen. Detta medför att de långsamt men säkert blir uttorkade och njurarna får problem att fungera ordentligt och tar snabbt skada av det. Många djur klarar av att kompensera detta genom att dricka mer, men leguaner gör inte det!

Sammanfattning

Sträva efter variation, variation och åter variation.
Koncentrera dieten på vegetabilier, speciellt bladgrönsaker.
Ge endast små mängder frukt.
Ge isbergssallad endast som godis, mycket vätska - lite näring.
Undvik kött som mat, direkt farligt!!
Finhacka maten.
Sträva efter att ge en genomsnittlig Ca/P - balans på 2:1.
Ge mat varje dag.
Om möjligt, ge maten tidig förmiddag.
Ge kalciumtillskott.
Ge leguaner daglig tillgång till solljus eller UV - rör.
Hålla temperaturen på minst 25° C samt en värmepunkt på c:a 35° C
RÄTT FUKTIGHET OERHÖRT VIKTIGT!!

Skrivet av Bo Jonsson